Skademinimering

Skademinimering räddar liv
Naiv nollversion leder åt fel håll
Föreningen Tryggare Ruspolitik verkar folkbildande för en skademinimerande narkotikapolitik.
Föreningen Tryggare Ruspolitik anser att Sverige bör ha en narkotikapolitik som sätter skademinimering i fokus.

Skademinimering baseras på principen att människor har rätten att vara trygga även om de inte är redo eller villiga att sluta med bruk av berusningsmedel. Skademinimerande åtgärder syftar till att ge människor som använder droger valmöjligheter där de kan skydda sin hälsa.

Några exempel på effektiva och aktuella skademinimerande åtgärder är sprututbyte, substitutionsbehandlingar och naloxonprogram.

FN och världshälsoorganisationen WHO har konstaterat att skademinimerande åtgärder otvivelaktigen fungerar, bland annat för att begränsa spridningen av HIV och få ner drogdödligheten. FN:s kontor för mänskliga rättigheter konstaterade redan 2015 att Sveriges narkotikapolitik inte lever upp FN:s definition av mänskliga rättigheter. Narkotikadödligheten fortsätter att öka kraftigt i Sverige, dödstalen är bland de högsta i hela EU.
Jämförelse av dödstalen mellan Schweiz, som införde skademinimerande åtgärder på 1990-talet, och Sverige.
Grafik: Henrik Tham, professor emeritus i Kriminologi vid Stockholms Universitet
Medicin är tryggare än gatuapoteket
Vetenskapliga åtgärder finns tillgängliga
Vi vill att Sverige ska ansluta sig till WHO:s smittutrotningsprogram.
Den som har ett problematiskt bruk av narkotika behöver tillgång till trygga mediciner och verktyg.
Sverige har länge legat efter jämförbara länder med att införa skademinimerande åtgärder. Sprututbyten, substitutionsprogram, och livräddande naloxon har tagit lång tid att ens delvis införa i Sverige jämfört med många andra länder.

Av de nordiska länderna är det enbart i Sverige där drogbrukare inte kan köpa sprutor på apotek. Föreningen Tryggare Ruspolitik vill delegera sprutbyte till vårdcentraler och apotek så att alla med behov av sprutor kan få rena verktyg. Vi vill att Sverige ska ansluta sig till WHO:s smittutrotningsprogram.

Mer långtgående skademinimerande åtgärder, som brukarrum med medicinsk personal, visar på mycket goda resultat. En schweizisk politiker och en forskare i narkotikapolitik mottog i juni 2019 Stockholmspriset i kriminologi för sina insatser vid programmet för "Heroin-Assisterad-Terapi" (HAT). Sveriges justitieminister Morgan Johansson (S) gratulerade till priset, men det är Norges regering som inför HAT-programmet.

Beslut om tvångsvård (LVU, LVM) fattas idag av politiska nämnder som består av lekmän på området. Vi vill att beslutsfattandet sker på tjänstemannanivå där beslutsfattaren har utbildning och kunskap på området. Vi vill alltså avpolitisera tvångsåtgärder helt och hållet, så att experter i stället för politiker fattar beslut.
Individer som är i behov av beroendevård bollas idag mellan två huvudmän, kommunen och regionen, vilket leder till att sjuka människor faller mellan stolarna, med dödsfall som kunnat undvikas som följd.

Föreningen Tryggare Ruspolitik förespråkar att ansvaret för personer som lider av psykisk ohälsa och/eller beroende justeras så att ansvaret ligger hos en huvudman, hos hälso- och sjukvården.

Föreningen Tryggare Ruspolitik anser att Sverige bör undersöka om ovanstående och andra nya och beprövade skademinimerande åtgärder kan vara en väg framåt för att få ned de höga drogrelaterade dödsfallen.
Korrekt information en samhällstjänst
Droginformation bör ej grundas i skräckpropaganda och mytbildning
Informationsspridningen i narkotikafrågan har länge påverkats av radikala lobbyorganisationer och föreläsare som tillåtits sprida ovetenskapliga budskap i våra skolor, polisstationer, domstolar och socialförvaltningar.
Cannabis, amfetamin, alkohol, tobak, LSD och heroin är olika substanser, alla berusningsmedel är inte likadana och har inte samma effekter. Att ha tillgång till korrekt information om droger kan vara skillnaden på liv och död.

Informationsspridningen i narkotikafrågan har länge påverkats av radikala lobbyorganisationer och föreläsare som tillåtits sprida ovetenskapliga budskap i våra skolor, polisstationer, domstolar och socialförvaltningar.

Unga inser ganska snart att de har tillgång till mycket mer information än den de får av vuxna angående droger. Kunskapen är en enkel googling bort - de kan hitta kunskap understödd av forskning och evidens, men också ovetenskaplig smörja. Det är vår uppgift som vuxna att guida dem till korrekt information som inte baseras på moral och magkänsla. Att samtidigt använda narkotikahundar på skolor och ha så kallade frivilliga kisstest av minderåriga, där den som inte ställer upp kan stängas av från skolan, skapar bara misstro mot vuxenvärlden.

"Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet." - Skollag (2010:800), som reglerar den svenska skolan

Föreningen Tryggare Ruspolitik står för en vetenskaplig narkotikapolitik och korrekt information åt Sveriges medborgare, särskilt våra skolungdomar. Skollagen ska följas i frågor om berusningsmedel. Undervisning om berusningsmedel ska också ingå i läroplanen och inte överlåtas till radikala lobbyorganisationer.